Idag har varit en sån där dag då det känns som barnen gör allt för att jävlas. Dagen började med att jag skulle upp till dagis  med Nova och klockan var redan ganska mycket och hon klär på sig sina ytterkläder i slowmotion. Jag tjatar o tjatar men det händer inget, både jag och Neo var klädda innan hon ens fått på sig överdragströja. När hon väl fått på sig den så börjar hon strula med stövlarna och säger -Det känns konstigt, varpå hon sliter av sig dom igen. Jag försöker att inte få ett utbrott. Kom iväg till sist iallfall.

Sen när vi kommer hem så går Neo lös på allt. Han börjar med att ta mitt glas som var fullt och vänder det upp och ner på bordet så allt blev smacksurt, efter det så tar han kontrollen och kastar i golvet så luckan och batterier sticker all världens väg. Sen drar han ner det trådlösatangentbordet i golvet så styrkulan och den som håller den på plats försvinner.Sen tyckte han det var en bra ide att klättra upp i soffan och ryckta blad från blomman i fönstret också. På allt detta så har han gnällt mestadels hela tiden också.

Så därför är denna dag en sådan då jag sliter mitt hår och undrar hur jag egentligen tänkte när jag ville ha barn?? Säger bara det, tur att dom är söta.