Det kallas tvivel det där som stör...

Konstig natt måste jag säga, har varit orolig och sovit extremt dåligt. Vaknade till och funderade på varför sambon inte gått till jobbet än eftersom klockan måste vara närmare sju, åtta trodde jag men den var så mycket som strax innan fem bara. Tur att jag inte ruska han och skrek att han försovit sig som min första instinkt var.

 Så jag lade ner huvudet igen och försökte somna om, lyckades slumra till igen men vakna igen efter 20 min bara och då kändes det som jag sovit i timtal vilket jag insåg väldigt snart att jag inte alls gjort.

När sambon tog sig upp vid halv sju så orkade jag inte bråka med hjärnspökena längre om tiden på dygnet så jag
tog mig upp. Har fortfarande en konstig känsla i kroppen som inte vill ge sig av.










Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback