Har precis kommit hem från barnakuten där vi har spenderat några timmar tack vare en oupptäckt (nu upptäckt) allergi. Lill Bubbisen fick smaka  lite guldnougat på Gränby centrum när vi var där och handlade och då menar jag lite också och av det  fick han en allergisk reaktion.

 Så när jag upptäckte att han hade konstiga utslag runt munnen och kliade sig så tänkte jag att det nog inte var värre än vanligt som han brukade få förut ibland så jag åkte hem direkt och gav han lite Tavegyl och ventolin.

Dessvärre så blev det värre under tiden hemma då han börja svullna och få utslag runt ögat och började hosta så då  kastade jag  mig iväg till barnakuten. När jag kom in så fick han kortisontabletter och  de gjorde iordning en spruta adrenalin ifall att det skulle bli värre, men den behövdes aldrig tack o lov. Han fick sitta uppkopplad mot en syre och pulsmätarn i 1,5 timmar och sen fick han bli fri men var tvungen att vara kvar ett par timmar till för observation.

Svullnaden och utslagen i ansiktet gick till slut tillbaka och han kurerade sig fint så vi blev hemsläppta med orden att det troligtvis är en nötallergi. Så nu blir det att vänta in en kallelse för att få nötallergi utredd. Stackars plutten och hans mjölkallergi som har precis blivit bättre.

Det var våran kväll.

Jag kom till århundradets insikt idag och varför hade jag inte tänkt på det tidigare kan jag absolut inte förstå!?? Vad jag kom till insikt om var att skaffa lånekort på stadsbiblioteket och börja låna böcker. Det är ju så smart att det är löjligt.

Jag som verkligen tycker om att läsa och tar mig igenom en bok väldigt fort när jag väl sätter igång så är ju detta ultimat då man slipper betala en massa för böcker som sen endast ligger och samlar damm efter man läst klart dem.  

Helt perfekt att kunna låna dem och sen lämna tillbaka dem utan att behöva betala varken med upptaget utrymme eller pengar. Så nu har jag ett eget lånekort på bibblan och invigde det med  genom att låna två Martina Haag böcker varav den ena strax är utläst.

Note to self

Om vi ponerar att du träffar en polare i den lokala Ica-butiken, som har en dotter i samma ålder som din son. Och hans flickvän är upptagen med att beställa i fiskdisken en bit bort. Och du och han då genast kommer på den rätt skojiga idén att byta plats på ungarna i vagnarna när hon inte ser, för att se hur lång tid det tar innan hon upptäcker det.

Och så ponerar vi att du sedan blir lite överentusiastisk och liksom springer iväg lite genom butiken med deras dotter i din vagn för att gömma dig.

Och sedan kanske vi ponerar att du så att säga egentligen aldrig har träffat den här polarens flickvän tidigare. Och sedan ponerar vi att när hon fem sekunder senare vänder sig om från fiskdisken så är inte det första hon får syn på att hennes pojkvän står och fnittrar bredvid din son, som du och han hade tänkt. Nej, vi ponerar istället att det första hon får syn på är en rätt tjock skåning som hon aldrig har sett förut som joggar iväg längs mejeridisken med hennes ettåriga dotter.

Då är det mycket möjligt att hela den där idén var lite roligare i teorin än den var i praktiken.

Så kan vi ponera.

http://fredrik.cafe.se/note-to-self-48/ 




Going down

Ni vet det där när man precis har gått in med barnvagnen i hissen, och kommer på att man har glömt något inne i lägenheten?

Och så springer man in lite snabbt och hämtar det. Och medan man är därinne slår det en att ”fan, vänta nu, hann jag trycka på knappen?”. Och precis då hör man hissdörrarna gå igen ute i trapphuset. Och så inser man att skit också, nu åkte barnvagnen med ens barn i precis ner på egen hand till bottenvåningen.

Så man springer lite panikartat nerför trapporna, men tänker samtidigt att ”äh, det här är ju lugnt, jag är ju snabbare än hissen liksom”. Men precis när man hinner ner så är det någon av grannarna som trycker på knappen på sin våning. Så dörrarna går igen precis framför ögonen på en, och hissen åker upp.

Och så står man där.

Och inser att nu har man två val: Antingen springer man uppför alla trapporna. Och riskerar att vara den där farsan som inte bara råkar skicka iväg sin unge ensam i hissen, utan som dessutom inte hinner upp i tid innan grannarna hinner stiga in i hissen och åker ner med ungen till bottenvåningen, upptäcker att ingen är där, och ringer socialtjänsten.

Eller så står man kvar och väntar. Och är den där farsan som inte bara råkar skicka iväg sin unge i hissen, utan som dessutom sedan tydligen bara står kvar lite nonchalant och tänker ”äsch då, han kommer säkert tillbaka…”.

Ni vet när det händer?

Jag hatar det

http://fredrik.cafe.se/going-down/

Idag har inte mycket alls blivit gjort. Jag hade ett läkarbesök vid 11 angående min trasiga kropp som jag infann mig på och sen var vi som snabbast ut till mamma nu på kvällningen för att få lite tips och råd av min mammas sambo angående den kommande renoveringen. Det är bra att ha personer inom olika yrkesgrupper har jag märkt, som mammas sambo är målare så det passar väldans bra nu inför det kommande fixet.

Annars så har inte mycket alls blivit gjort men det känns ändå ganska okej att ha en sån dag då och då. Nu är ju den ljuva semestern runt hörnet och det ska bli så underbart att bara få vara  hemma och umgås med familjen och fixa och dona med det man vill.

Snart är det semester och denna semester kommer att bli en fixarsemester. Vi har  varit och tittat på tapeter, färg, golv och lite annat som behövs för att göra iordning vårat vardagsrum. Jag har hittat en helt underbar tapet som jag blev helt kär i och den ska bli en fondvägg

Så snart vi fått koll på alla detaljer och har fixat allt vi behöver så sätter vi igång med allt. Sitter dock i valet och kvalet angående hur vi ska göra med golvet, lägga nytt eller slipa och lacka det gamla??? Vi får se hur det blir men kul ska det bli att fixa iallafall.

Hittade Bubbigubben seende ut så här, gissa vad han ritat med dessutom....

Svar: En SPRITPENNA självklart! Det får ju inte vara för lätt att få bort igen.

Han hade varit och fiskat nere i pappas arbetspåse och fått tag på pennan och kommit fram till att han behövde en makeover eller något. Han jobba snabbt också den lilla vesslan.

Iallfall så lär det bli intressant  att försöka få bort på något vettigt sätt,!

Jag har tagit en minibloggpaus för att motivitionen och inspirationen har nått botten, gäller även inom fotograferingen tyvärr. Så fort dennna svacka är över så kommer jag tillbaka med nya krafter förhoppningsvis.

Ni som läser min blogg, nya som gamla läsare så vill jag bara säga till att jag tycker verkligen det är jättekul att ni gör det och jag hoppas ni är kvar när jag kommer tillbaka (vilket kan bli redan imorgon om inspirationen hittar tillbaka igen.)

Hörs snart igen förhoppningsvis, godnatt

Fick skjutsa iväg sambon på en svensexa  i morse vid åttatiden, efter det har det varit en lugn dag. Efter jag nattat barnen vid sjutiden så har jag haft en supermysig ost och filmkväll med girlsen. Hör o häpna, jag fick lov att och hyra film på statoil, ja det är sant och man kan fortfrande hyra filmer jag skojar inte.!!

Varför det blev denna drastiska åtgärd att hyra film var för att datorn har blivit ominstallerad och av någon anledning så finns det inget ljud sen dess. Jag gav mig på något försök att lösa den problematiska situtionen men jag tor att jag  bara förvärrade allt så nu får sambon något att fixa med här framöver.

Nu är denna trevliga kväll över och jag ska hoppa i säng nu, natti natt!!


                        
                     *Bild från arkivet  
                    

Tecknat ännu en bild, saken hör till den att jag lägger inte ner överdrivet mycket tid på var och en av dem än sålänge för jag har just nu riktat in mig på att försöka få till propotioner och sånt istället för detaljer. Känns som det är ganska viktigt för att få en snygg helhet i slutändan så jag får börja att lära mig det innan jag går vidare.Denna gång så fick det bli en prins och tillägger att detta är andra teckningen allt som allt så det är ingen konst på hög nivå.

"I min lilla lilla värld av blommor
finns det plats för alla och envar
Där på gröna ängar barnen leka
och bland blommor dansar jag
Och sommarvindar våra kinder smeka
och solen den skall lysa varje dag
I min lilla, lilla värld av blommor
där skall alltid, alltid lyckan dröja kvar

Men sörj ej blommor
små nog kan ni väl förstå
att ni skall följa med mig
jag vill ej ensam gå"

Då var ännu en dag så gott som över och nu ligger barnen till sängs. Innan sänggåendet så hade vi en livlig diskussion med Unga damen eller snarare hon fick ett sammanbrott när vi påminde henne att tvätta händerna när hon skulle gå på toan

Vi sa åt henne innan hon gick, för hon har en förmåga att glömma den detaljen och då blev hon helt förstörd för att hon sa att hon faktiskt hade tänkt tvätta händerna och alla bara tjatar till och med fröknarna på dagis tjatar ockå. Så satt hon och grät i ca 15 minuter och sa om och om igen att hon faktiskt hade tänkte tvätta händerna och vi inte behövde påminna henne.

Vi kom fram till att nästa gång ska vi inte säga något utan hon ska få visa att hon kommer ihåg det utan påminnelse. Sån liten sak kan bli sån stor grej för de små liven.

Nu blir det en kvällsfilm och sen blir det nog hopp i säng!

Träffade min kompis idag vid 13 och vi hade bestämt att vi skulle bada men det blev inte  bad på grund av frånvaron av solsken och inte heller backup planen lunch blev av heller. Nej vi hamnade istället på Cafe Linne hörnan där vi blev sittande från klockan 13 ända till efter 16. Ja vi satt och prata om precis allt mellan himmel och jord och dessutom fördes hela samtalet på engelska då hon hade med sig sin pojkvän som är från England. Så under 3 timmar och 20 minuter har jag så gott som oavbrutet babblat engelska.

Alltid bra att öva på engelskan då man inte gör det allt för ofta, märkte dock att det finns en hel del ord som jag inte kan på engelska förvisserligen är det ord som man inte använder ofta alls som till exempel pepparrot och istapp men men  

Det var jättekul att träffas och bara prata och fika och på tal om fikan så tror jag att jag har hittat stans dyraste flaskläsk den kosta 29:- för en flaska. Lite överpris kunde jag inte låta bli att tycka, tur att morotskakan var så pass god som den var ändå.

Ska gå och lägga mig nu, det har varit en ganska lugn, mysig familjedag idag  Vi har mest varit hemma men vi tog oss ut ett tag på eftermiddagen på en cykeltur här uppe där vi bor, så fint här runt  åsarna och utsikten från gamla hoppbacken ut över kyran är så fin. Det är så mysigt att både gå och cykla runt där omkring.

Lilla Bubbigubben tycker också det är så roligt att cykla, eller snarare sitta bakom och åka med pappa. Han sitter och håller i sig och bara kollar sig omkring och man kan se hur han riktigt trivs, om inte annat så kan man förstå att han gör det då han blir lite "lätt" upprörd när man ska ta ner honom från cykeln, lilla söta hjärtat.

Nej nu är det dags att säga godnatt, sov så gott!

Vi tog en cykeltur idag hela familjen och längs vägen fanns denna, konstigt att jag aldrig sett den tidigare.


Det står: Det som ger livet värde kan du nå- och förlora Men aldrig äga. Först och främst gäller det sanningen

Goder morgon.

Har suttit uppe sen 7 med lilla Bubbigubben, älskade sambon behöver få sova lite. Så just nu leker jag DJ åt Neo på You tube för det  finns 3 olika låtar han vill höra och de är  Imse Vimse Spindel, Tänk om jag hade en liten apa och lilla snigel  plus så vill han gärna se den hysterisk skrattande bebisen.

Mellan jag sitter och växlar mellan dessa så försöker jag se Lois & Clark, fråga mig inte varför jag i hela världen försöker se det men jag kom underfund med att urvalet inte är överväldigande klockan 7 på morgon.

Nu ska jag hindra att Burbo ritar på väggen så hörs sen.

Ramlade över denna frilanskribents personliga meddelande till en medtrafikant och blev rent av berörd av det han skrev. Tror dock att du måste ha barn för att förstå detta innehåll helt. Här nedan är det han skrev iallfall. 





Personligt meddelande

Till den ganska stressade blonda kvinna i grön Volkswagen Golf, årsmodell 2004, som låg efter mig på Skälbyvägen mellan Hässelby och Barkarby och vidare mot Kista norr om Stockholm strax innan klockan 12 idag.

Jag förstår att du fann det här med att jag höll hastighetsgränsen på alla 30- och 50-sträckor oerhört provocerande. Du gjorde det ganska klart genom att köra uppskattningsvis 15 centimeter bakom min bil i närmare fyra kilometer, försöka köra om mig vid ett rödljus (innan du i sista sekund upptäckte den där Volvon och insåg att vi inte körde på en enkelriktad väg), för att sedan slutligen argt accelerera in till höger om mig när vi nådde en 70-väg och köra om mig på insidan. I drygt 100 kilometer i timmen. I bussfil.

Jag ska inte ta upp din tid i onödan, jag förstår att den är väldigt värdefull för dig. Så jag vill bara i all hast passa på att berätta för dig att för ett drygt år sedan blev jag pappa till en liten pojke. Han heter Nicholas. Han har stora bruna ögon och sin mammas ögonfransar. Han älskar bröd men är inte så förtjust i smultron. Han gömmer fjärrkontroller och tyglejon i facket under sätet på sin leksaksbil, och fnittrar så han kiknar när jag hittar dem. Det låter sådär som man tänker sig att champagnebubblor hade låtit om de fnittrat.

Jag vet ingen annan i hela världen som någonsin fått hans farfar att gråta offentligt. Eller garva så högt.

Han blir uttråkad när han inte får vara bland mycket människor, och älskar att stå i centrum. Jag antar att han har fått det förstnämnda från sin mamma, och det sistnämnda från mig. Han har hennes försiktigt mejslade kindben, och mina stora fötter. Han har fyra stora tänder i överkäken, och inte en enda i underkäken. När han blir ledsen trillar det tårar stora som pingisbollar nerför de där små kinderna. När han är sjuk vägrar han sova någon annanstans än i vår säng, med sitt huvud på sin mammas nyckelben och sina fötter i mitt ansikte. Han väcker henne genom att pussa henne på munnen, mig genom att ta mitt armbandsur från sängbordet och slå det i ansiktet på mig.

Och när han och hans mamma dansar. Herregud. De kan lysa upp ett släckt rum när de gör det.

Hans morfar är hans bästa vän. I förra veckan blev han så glad när han kom hem till oss att han kröp rakt in i en vägg. Och han har precis lärt sig gå, han är väldigt stolt över sig själv för det. I augusti börjar han på förskolan. När han ser en hund pekar han överlyckligt och vrålar ”TITTA!!!”.

Och när han skrattar. Herregud. Det är som om något rusar runt barfota på insidan av mitt bröst när han gör det.

Han satt och sov i sin bilstol på passagerarsidan när du körde om oss idag, med det där tyglejonet i famnen. Om jag inte hade bromsat när du gick över i bussfilen och sedan skar tillbaka in i min fil så är det genom hans dörr fronten på din bil hade kraschat. Jag vet inget om dig. Jag vet inte om du sett de där videoklippen på nätet om vad en bil i 100 kilometer i timmen kan göra med en människokropp av kött och blod. Och jag vet inte om du någonsin haft en ettåring sovandes på din mage, lyssnat på hans andetag, och insett hur ofattbart ömtålig den där lilla kroppen är. Jag vet inte om du älskat någonting så mycket någon gång i ditt liv att det känns som om du ska få en hjärtattack.

Men förlåt, jag kommer ifrån ämnet här.

Så hur som helst: Jag ville bara säga att jag hoppas att det där som du hade så bråttom till var väldigt viktigt.

Och att du hann dit i tid.  

Här är en länk till hans inlägg

Jag tror Bubbigubben tyckte att barbiesnövit inte hade tillräckligt med makeup eller något sådant, för han har försökt ge henne en makeover tydligen.

Ännu en hemmadag med Bubbigubben. Mellan lek, blöjbyten, matlagning, och allt annat så försöker jag läsa i den mån jag kan, inte det lättaste kan jag säga. Hålller just nu på att ta mig igenom boken "Konsten att vara otrogen på Facebook" och nej det är ingen användarguide för hur man går till väga även om man lätt skulle kunna tro det när man hör titeln.

Den handlar om en tjej som hittar sin "gamla" kärlek på Facebook efter många och tar upp kontakten med honom där utan att berätta överdrivet mycket för sin pojkvän.

Än så länge inte överdrivet händelserik men det kanske tar sig så ska försöka ta mig ytterligare någon sida fram nu så hörs sen.

Jag fick en  folieros av min sambo som han själv gjort, ett riktigt mästerverk, okej det kanske var överdrivet men jag tyckte den var fin.

 Kan säga att det är extremt svårt att fota  folie så man ser vad det ska föreställa för något. Folie har en tendens att reflektera ljuset så det blir lite svårjobbat. Undra varför de säger att man kan göra en reflexskärm av folie, ett mysterium.

Okej kan ha att göra med att det är en extremt dålig mobilbild också men bara till en liten del.

Lördag idag då, relativt fint väder ändå så det är ju härligt. Sitter och väntar på familjen som gått till affären för att köpa lite saker till frukost, vi köper alltid nybakat bröd från affären på lördagar. Idag blir det något sen frukost men det gör inget för jag har inga äta frukost direkt på morgonen barn, ger man dem frukost på direkten så vill de inte äta.

Nu kom hela familjen inramlades genom dörren så nu ska jag hjälpa till att stöka fram frukosten, så hörs sen.

Ännu en bortglömd supersöt bild på lillbubben!

Ramlade över en sån underbart härlig bild som legat glömd i en mapp. Min älskade lilla tokunge ser helt galen ut.

Kolla allt jag har missat att ta ut!! Plus att häromdagen så  vann jag 800 000 euro och det var verkligen inget skämt för det stod det, så jag är rik också tjhooo!! Jag har dessutom en hel del mer än detta, helt otroligt vilken tur jag har. Jag behöver bara fylla i alla min uppgifter så får jag ju allt det där.



Hej Nathali

Vi vet ännu inte vad vi ska göra med prispengarna på 10.000 kr som
du kan få!

Därför ber vi dig svara på vår sista fråga och ange dina
kontaktuppgifter så att vi kan kontakta dig!


Hej Nathali

Vi har tyvärr inte fått hela eller delar av din adress! Detta innebär
att vi inte kan skicka en amerikansk kyl till din adress!



Nathalie
Vi måste tyvärr meddela att vi inte kan leverera paketet med en Samsung 50" LED-TV just nu eftersom vi fortfarande har bristfällig adressinformation.

Kanske har du inte angivit delar av eller hela din adress ännu.

Fyll i de adressuppgifter som saknas eftersom du annars inte har någon
möjlighet att få vinsten.